Motion till kyrkomötet
1998:26
av Sigvard Härnring
om Svenska kyrkan och underordningsteologin
|
Kyrkomötet
KMot 1998:26
|
I snabbinformation från sammanträde med Svenska kyrkans forskningsråd den 7 maj 1998 kan man läsa:
Med anledning av studien Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning, har Centralstyrelsen uppdragit åt Svenska kyrkans forskningsråd att initiera eller göra studier tillgängliga kring följande frågor:
· Hantering och uppfattning av inklusivt språk i Svenska kyrkan idag,
· Hur förståelsen av förhållandet mellan biologiskt och socialt kön påverkar teologiska ställningstaganden,
· Förståelsen av makt- och tolkningsföreträde, inkluderande synen på skrift och traditioner från auktoritetssynpunkt i Svenska kyrkan,
· Överväganden kring relevansen av ett studium av ämbetsfrågan ur ett sociologiskt perspektiv.
Rådet ställer sig positivt till Centralstyrelsens uppdrag att göra studier tillgängliga och förbehåller sig samtidigt rätten till frihet i utförandet. Rådet överväger att anordna ett symposium om Kön och makt.
Detta uppdrag från Centralstyrelsen är en konsekvens av den hearing som ägde rum i Uppsala i oktober 1997 och som anordnades av Teologiska kommittén i Svenska kyrkan. Rubriken för den offentliga utfrågningen var just "Kvinnligt, manligt, mänskligt - människosyn och gudsuppfattning".
Svenska kyrkan uppmärksammar alltså och bearbetar olika delfrågor som har med människosyn och gudsuppfattning att göra. Då och då möter vi också i olika sammanhang formuleringar som har med underordningsteologin att göra - bibeltexter (och tolkning av bibeltexter) om kvinnans underordning under mannen.
Några exempel:
"... huvudtrenden i Bibeln är underordningen. Dessutom finns det de här andra fröna som har grott, men underordningen är huvudordet. Det handlar om att kvinnan inte är offentlig överhuvudtaget."
(KG Hammar, kyrkomötet 1996, protokollet sid. 140)
"Kyrkans kvinnoförtryck beror på en feltolkning av evangeliet. .... Det är man och kvinna i polaritet som är Guds avbild - inte bara mannen. Detta är utgångspunkten både för judisk och kristen tro. Sedan gick det snett någonstans. I senjudendomen omyndigförklaras kvinnan. ... Jesus bröt med den gamla kvinnosynen. Han omgav sig med kvinnor, använde kvinnor i liknelser. Det var sprängstoff. ... Men den kristna kyrkan återfick snart synagogans patriarkala mönster. I det nya asketiska idealet skildes det kroppsliga och själsliga åt - kvinnan fick stå för det kroppsliga, hon förleder mannen till synd. ... Allt sådant här ligger kvar i kyrkan; sexualskräcken, kvinnoskräcken. Det gäller att göra sig fri från den lasten."
(Christina Odenberg, referat från jämställdhetsseminarium, Sydsvenska Dagbladet 1998-04-16)
"I arbetet med frågan om sexuella övergrepp bör utrymme ges för en kritisk teologisk reflektion om sexualiteten och kristen syn på man och kvinna."
(Läronämndens yttrande med anledning av motion om sexuella övergrepp, Ln 1996:504)
"Kunskapen om vad kristen tro och etik innebär är idag låg. Därför är det väsentligt att Svenska kyrkan bearbetar och klargör sin uppfattning i etiska frågor som ett bidrag till samhället och den enskilde kristnes egen reflektion."
(Ln 1996:505)
Trots olika steg i rätt riktning är det många i kyrkan som saknar en verklig "kyrkans solidaritet med kvinnorna". Många - både kvinnor och män - har svårt att känna sig hemma i en kyrka som inte fullt ut vågar göra upp med underordningsteologin.
Vi anser det vara mycket positivt att olika delfrågor i detta problemkomplex tas upp och bearbetas, men man måste nu ta steget fullt ut för en definitiv uppgörelse med underordningsteologin.
Vi hoppas på en kreativ tydlighet som visar på centrum i kyrkan och inte bara en tydlighet som exkluderar. Vi hoppas också på att studien följs av en god förmedling ut till alla i kyrkan - och alla i samhället. Ett ställningstagande som definitivt bryter med underordningsteologin men inte når utanför kyrkans inre krets räcker inte.
Centralstyrelsen bör ta initiativ till en grundläggande studie av underordningsteologin och dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition.
Med hänvisning till ovanstående hemställer jag
att kyrkomötet begär att Centralstyrelsen tar initiativ till en grundläggande, fördjupad studie av underordningsteologin och dess konsekvenser i kyrkans liv och tradition.
Lund den 18 juni 1998
Sigvard Härnring
|